Norrland och jag.
2010-02-17 @ 15:46:30
(Det här inlägget skrevs medan jag var i Sundsvall men blev publicerat nu först då jag glömt att lägga upp det)
Norrland och jag har en liten märklig relation. Jag hatar det samtidigt som jag älskar det! En slags hatkärlek ala borderline.
Jag kommer från Bollnäs/Söderhamn, det vill säga Hälsingland, södra Norrland. Där är jag uppväxt. Vi flyttade från Bollnäs till Söderhamn när jag var fyra och jag flyttade tillbaka till Bollnäs när jag var 16 år. Söderhamn är inte mycket att hänga i julgranen, jag trivs inte alls där. En period fick jag ont i magen i samma stund som bussen kom till E-Center (början av själva stan, från Bollnäs räknat) och hade ont tills jag åkte tillbaka samma väg och lade E-Center bakom ryggen. Bollnäs å andra sidan är min riktiga hemstad. Jag trivs där - i korta perioder. Med andra ord, en helg hemma i Bollnäs är bara roligt, men jag skulle aldrig kunna flytta tillbaka. Vi övervägde det i början av sommaren, billigt med hus, nära till min släkt. Men nej, jag skulle inte stå ut! Det kliar rastlöst i min kropp bara jag tänker på det. Jag trivs alldeles för bra med att bo i "närheten" (nej, Ösmo är inte nära, men det är fortfarande nära med Norrlandsmått mätt) av Stockholm.
Släkten på min mammas sida finns runt Sundsvall. När jag skulle söka högskola var jag ett tag inne på att söka mig upp hit men nej. Det är för långt uppåt, för kalla vintrar, för korta somrar. För mycket Norrland på riktigt liksom. Det blev Malmö i stället.
När jag var gravid kunde jag få riktig hemlängtan till Bollnäs, så där att jag var fullt beredd att bara ta alla saker och flytta dagen efter. Bollnäs är riktigt vackert på sommaren med Ljusnan, skog, ängar, utomhusspelningar, sjöar och en härlig stämning i staden. På vintern har det också sin charm men inte riktigt på samma sätt. Fast inget är på samma sätt på vintern som på sommaren.
Den största skillnaden mellan Bollnäs och Nynäshamn är att Bollnäs tar till vara på allt, det ordnas utomhusspelningar (Karlslundsrocken exempelvis), brännbollsturneringar, långkvällar på stan, mycket spelningar med lokala band och ja... Visar upp en vilja och en stolthet för Bollnäs. Det gillar jag verkligen!
Nynäshamn å andra sidan här händer - *trumvirvel* - ingenting!
Och jag, som uttryckligen sagt flera, flera gånger, att jag inte gillar Stockholm och inte vill bo här kan inte tänka mig en annan stad nu. Den har liksom växt fast på mig. Snart ska vi också på allvar börja leta boende närmare stan så vi kommer i från den här gudsförgätna hålan Ösmo.
Norrland och jag har en liten märklig relation. Jag hatar det samtidigt som jag älskar det! En slags hatkärlek ala borderline.
Jag kommer från Bollnäs/Söderhamn, det vill säga Hälsingland, södra Norrland. Där är jag uppväxt. Vi flyttade från Bollnäs till Söderhamn när jag var fyra och jag flyttade tillbaka till Bollnäs när jag var 16 år. Söderhamn är inte mycket att hänga i julgranen, jag trivs inte alls där. En period fick jag ont i magen i samma stund som bussen kom till E-Center (början av själva stan, från Bollnäs räknat) och hade ont tills jag åkte tillbaka samma väg och lade E-Center bakom ryggen. Bollnäs å andra sidan är min riktiga hemstad. Jag trivs där - i korta perioder. Med andra ord, en helg hemma i Bollnäs är bara roligt, men jag skulle aldrig kunna flytta tillbaka. Vi övervägde det i början av sommaren, billigt med hus, nära till min släkt. Men nej, jag skulle inte stå ut! Det kliar rastlöst i min kropp bara jag tänker på det. Jag trivs alldeles för bra med att bo i "närheten" (nej, Ösmo är inte nära, men det är fortfarande nära med Norrlandsmått mätt) av Stockholm.
Släkten på min mammas sida finns runt Sundsvall. När jag skulle söka högskola var jag ett tag inne på att söka mig upp hit men nej. Det är för långt uppåt, för kalla vintrar, för korta somrar. För mycket Norrland på riktigt liksom. Det blev Malmö i stället.
När jag var gravid kunde jag få riktig hemlängtan till Bollnäs, så där att jag var fullt beredd att bara ta alla saker och flytta dagen efter. Bollnäs är riktigt vackert på sommaren med Ljusnan, skog, ängar, utomhusspelningar, sjöar och en härlig stämning i staden. På vintern har det också sin charm men inte riktigt på samma sätt. Fast inget är på samma sätt på vintern som på sommaren.
Den största skillnaden mellan Bollnäs och Nynäshamn är att Bollnäs tar till vara på allt, det ordnas utomhusspelningar (Karlslundsrocken exempelvis), brännbollsturneringar, långkvällar på stan, mycket spelningar med lokala band och ja... Visar upp en vilja och en stolthet för Bollnäs. Det gillar jag verkligen!
Nynäshamn å andra sidan här händer - *trumvirvel* - ingenting!
Och jag, som uttryckligen sagt flera, flera gånger, att jag inte gillar Stockholm och inte vill bo här kan inte tänka mig en annan stad nu. Den har liksom växt fast på mig. Snart ska vi också på allvar börja leta boende närmare stan så vi kommer i från den här gudsförgätna hålan Ösmo.
Kommentarer
